Diskrimineringslagen reglerar olika former av diskriminering såväl i som utanför arbetslivet. Den trädde i kraft den 1 januari 2009 och ersatte och utvidgade då ett antal äldre lagar.
Diskrimineringslagen kompletteras inom skolan av ett särskilt kapitel i Skollagen om kränkande behandling.
Inom arbetslivet finns kompletterande föreskrifter från Arbetsmiljöverket om kränkande särbehandling. Eftersom detta är föreskrifter och inte lagar har de dock inte samma tyngd som lagtexterna.
Dessutom finns ytterligare lagtexter som kan sägas beröra diskriminering men som endast omfattar vissa av diskrimineringsgrunderna.
Nedan hittar du länkar till de aktuella lagarna och föreskrifterna.
Till grund för dessa lagar ligger bland annat:
- FN:s allmänna förklaring (deklaration) om de mänskliga rättigheterna (i originalform här, PDF) särskilt artikel 2
- Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (i originalform här, PDF) särskilt artikel 14
- Regeringsformen särskilt kap 1 § 2 och kap 2 § 12-13
Lagtexter
Alla sju diskrimineringsgrunder
Diskriminering enligt alla de sju definierade grunderna regleras i Diskrimineringslagen, 2008:567. Läs hela lagen här. Mer om diskrimineringsgrunderna kan du läsa om du följer länken till vänster.
Ytterligare uppgifter för Diskrimineringsombudsmannen, DO, regleras i Lag om Diskrimineringsombudsmannen, 2008:568. Läs hela lagen här.
Andra orsaker till kränkande behandling
Särskilda bestämmelser om kränkande behandling inom skolan av orsaker som inte är att betrakta som diskriminering finns i Skollagen, 1985:1100, kap 14a, uppdaterad 2008:571. Läs hela lagen här.
Andra orsaker till kränkande särbehandling
Särskilda föreskrifter om kränkande särbehandling inom arbetslivet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Kränkande särbehandling i arbetslivet, AFS 1993:17. Läs hela föreskriften här.
Hatbrott: etnicitet, religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck
Hets mot folkgrupp regleras i Brottsbalken (1962:700) kap 16 § 8 (2002:800). Läs hela lagen här. Brottet omfattas också av Tryckfrihetsförordningen, kap 7 § 4 punkt 11. Hets mot folkgrupp är att hota eller uttrycka missaktning mot en grupp personer med anspelning på etnicitet, religion eller sexuell läggning. 1 januari 2019 väntas även könsidentitet och könsuttryck omfattas av lagen. Läs hela den lagen här.
Olaga diskriminering inom näringsverksamhet, allmän tjänst, allmänt uppdrag, anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning regleras i Brottsbalken, kap 16 § 9, 1962:700, uppdaterad 2008:569. Det kan vara brottsligt att diskriminera med anledning av etnicitet, religion, sexuell läggning eller könsidentitet och könsuttryck. Läs hela lagen här.
Möjlighet att utdöma skärpt straff för vissa motiv (s k hatbrott) regleras i den straffskärpningsregeln i Brottsbalken, kap 29 § 2 punkt 7. Den gäller ”om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet”. Läs hela lagen här.