Filmade föreläsningar från tidigare evenemang

Lilian Thuram på turné i Norrbotten 19-22/9 2022

Lilian Thuram, kanske mest känd som f d professionell fotbollsspelare, föreläser om rasism

[expand title=”Se den föreläsning som spelades in den 22/9 ” swaptitle=”Mindre”]

[/expand]

Alexander Skytte, ”På andra sidan spektrumet – att gå i skolan som elev med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” den 4/5 2022

Som avslutning på en digital föreläsningsserie (som var riktad till skolpersonal och inte spelades in för eftervärlden) under våren 2022 gjordes denna offentliga föreläsning med Alexzander Skyttre, även känd som Bokstavspedagogen.

[expand title=”Se den föreläsning som spelades in på Zoom den 4/5 2022″ swaptitle=”Mindre”]

[/expand]

Seminarieserie om aktiva åtgärder i arbetslivet hösten 2021

Hösten 2021 arrangerade Rättighetscentrum Norrbotten tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbottens län en digital seminarieserie om aktiva åtgärder i arbetslivet, om den process som diskrimineringslagen föreskriver för detta arbete och om arbetet kopplat till diskrimineringsgrunder. Seriens namn är Arbetsplats för alla – lika rätt med rätt åtgärder.

Serien bestod av sex fristående men ändå sammanlänkade seminarier med olika ingångar till det gemensamma temat. De ägde rum i Zoom och spelades in. Mer om serien kan du läsa här. De inspelade versionerna laddades upp på Youtube och finns där som en egen spellista. De finns alla tillgängliga där till årsskiftet 2021/22. I vissa fall klart längre.

[expand title=”Se de seminarier som fortfarande finns tillgängliga” swaptitle=”Mindre”]

Seminarium 1: Bättre arbetsmiljö genom aktiva åtgärder

En introduktion till och översikt över arbetet med aktiva åtgärder med Ana Marega och Jerk Elmén, Malmö mot Diskriminering.
Seminariet ägde rum den 28 september 2021.

Seminarium 2: Aktiva åtgärder och antirasism

Seminariet med Anna Adeniji, Inclusion Academy, går igenom begrepp kopplade till rasism och visar genom olika exempel hur rasism är ett bredare och vidare begrepp än etnisk diskriminering. Hur kan en arbetsgivare, som vill ta sitt fulla ansvar för en god psykosocial arbetsmiljö, agera utifrån förståelse av hur rasism påverkar oss alla och hur inkluderande arbetsplatser skapas utifrån kunskap om rasism?
Seminariet ägde rum den 8 oktober 2021. Vid årsskiftet 2021/22 var vi tyvärr tvungna att ta bort filmen från Youtube. Den går alltså inte att se längre, varken här eller där.

Seminarium 3: Aktiv och systematisk – nyckelord för framgång

Ett seminarium med ambitionen att visa hur arbetet med aktiva åtgärder i arbetslivet kan samordnas med det systematiska arbetsmiljöarbetet med Karin Henrikz, Malmö mot Diskriminering och Fredrik Ostrozanszky, Unionen.
Seminariet ägde rum den 20 oktober 2021.
Foto, Fredrik: Patrik Nygren

Seminarium 4: Arbeta för hbtq-personers rättighet – och för jämställdhet

Ett seminarium om att arbeta för HBTQ-personers rättigheter och även för jämställdhet i arbetslivet (och på andra håll) med Ulrika Westerlund, Inclusion Academy.
Seminariet ägde rum den 26 oktober 2021. Vid årsskiftet 2021/22 var vi tyvärr tvungna att ta bort filmen från Youtube. Den går alltså inte att se längre, varken här eller där.

Seminarium 5: Aktiva åtgärder, funktionsnedsättning och jämställdhet

Ett seminarium om att arbeta för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och för jämställdhet i arbetslivet med Maria Johansson, Forum – Kvinnor och Funktionshinder (FQ).
Seminariet ägde rum den 9 november 2021. Det är skrivtolkat.
Filmen som visas under seminariet hittar du här.

Seminarium 6: Motstånd och utmaningar i arbetet med aktiva åtgärder

Ett seminarium om det motstånd och de utmaningar som kan dyka upp under arbetet med aktiva åtgärder i arbetslivet med Ana Marega och Jerk Elmén, Malmö mot Diskriminering.
Seminariet ägde rum den 16 november 2021.
Filmen som streamas under seminariet hittar du här.

[/expand]

Luleå Pride 2021: Seminarier på Kulturcentrum Ebeneser 27/8 om transexkluderande feminism, privilegier, intersektionalitet:

• Föreläsning med Paula Dahlberg, ”Svar på tal till TERFs”
• Panelsamtal med Paula Dahlberg, Jorge Maria Londoño, Maria Hymna Ramnehill och moderatorn David Forsberg, ”Feminism – transexkluderande?”
• Föreläsning med Jorge Maria Londoño, ”Privilegier och intersektionalitet”

Dessa filmer ligger på lokala RFSL:s Youtube-kanal. Där kanske du hittar fler intressanta filmer!
Meddela oss gärna om någon av de här filmerna inte längre funkar.

[expand title=”Se de seminarier som vi var medarrangörer till” swaptitle=”Mindre”]

Paula Dahlberg, ”Svar på tal till TERFs”

TERFs (transexkluderande radikalfeminister) har fått ett uppsving på senaste tiden. I detta samtal bemöter Paula Dahlberg några av de vanligaste argumenten från TERFs om varför de som är trans inte har en plats inom varken feminismen eller samhället i stort. Paula driver instagramkontot @vardagsrasismen som har över 27.000 följare. Där skriver hen om aktuella frågor som porr, rasism, transfobi och mycket annat.

Panelsamtal med Paula Dahlberg, Jorge Maria Londoño, Maria Hymna Ramnehill och moderatorn David Forsberg, ”Feminism – transexkluderande?”

I debattklimatet idag ställs transpersoners rättigheter mot feminismen. Det påstås att transpersoner inte får plats i det feministiska rummet och att kön endast är en materiell verklighet. Under detta panelsamtal kommer vi att prata med personer som har helt andra erfarenheter och perspektiv. Vi lyfter varför transrättigheter borde vara en självklar det av feminismen och får ta del av perspektiv från kunniga transpersoner med resonemang om vinsten och vitsen med en bredare feminism.

Jorge Maria Londoño, ”Privilegier och intersektionalitet”

“Om man inte har utsatts för rasism har man sällan något personligt att förlora på ett samtal om det. Men om man har blivit utsatt för rasism hela sitt liv, då är det jättetufft. Man går in med hela sin kropp som berättelse och har jättemycket att förlora”

Ovanstående är ett citat av Jorge Maria Londoño ur en artikel i Landets Fria Tidning.

Denna föreläsning kommer att beröra intersektionalitet och privilegier. Hur gör vi för att synliggöra privilegium och släppa fram andra? Eller som Jorge Maria själv säger i fortsättningen på ovan nämnda artikel:

“När man ödmjukt ser problemet på det sättet förstår man att man kanske inte ska sitta i förarsätet. Om man har haft sönder någons vas kanske man ska lyssna på hur den vill att man ska göra, inte säga ”så här har jag alltid gjort, nu gör vi på mitt sätt”

[/expand]

Digitala seminarier 2021 inför Trygghetskonferensen 2023 på temat ”Tillit i en orolig tid?”

• Lars Trägårdh, 15/4, ”Tilliten i Sverige och världen – vad händer just nu?”
• Edna Eriksson, 1/6, ”Tillit, trygghet och fredliga konflikter”
• Misse Wester, 30/9, ”Fakta och fördomar om risk och kris”

Dessa filmer ligger på Norrbottens kommuners hemsida. Meddela oss gärna om de inte längre funkar.

[expand title=”Se de seminarier som vi var medarrangörer till” swaptitle=”Mindre”]

Lars Trägårdh, 15/4, ”Tilliten i Sverige och världen – vad händer just nu?” (seminariet börjar 3 min in i filmen)

Lars Trägårdh, en av landets ledande forskare på området, ger sin bild av hur tilliten påverkas av det som händer i omvärlden. Tillit är en förutsättning för en levande demokrati. Sverige, som välfärdsland, är också ett land som kännetecknas av hög tillit. Men hur påverkas tilliten i Sverige och världen idag av pandemin och andra rörelser i vår omvärld, och vad är viktigt för framtiden för att Sverige ska fortsätta vara ett land med hög tillit?

Lars Trägårdh, professor i historia, har bland annat forskat kring det svenska samhällskontraktet och den nordiska modellen i ett jämförande perspektiv. För närvarande leder han ett större forskningsprojekt som rör den sociala tilliten i Sverige.

Edna Eriksson, 1/6, ”Tillit, trygghet och fredliga konflikter” (seminariet börjar 25 s in i filmen, låt dig inte förvirras av namnet uppe till vänster)

Tillit och trygghet uppstår i relationer mellan människor såväl i den privata som i den offentliga miljön. Det tar tid att bygga tillit och kräver mycket arbete för att upprätthålla. Den är ömtålig och enkel att rasera. Tillit är grundläggande för en fungerande demokrati. Den behöver skyddas och stärkas genom olika former av demokratisk beredskap för att säkerställa möjligheten till fredliga konflikter och ett hållbart samhälle.

Edna Eriksson är idé- och strategiutvecklare av mänskliga rättigheter och är ordförande för MR-Stiftelsen samt ordförande i föreningen Democracy Walk. Hon har jobbat som tjänsteman och expert på flera departement och myndigheter samt inom föreningslivet. Edna Eriksson har en bakgrund som journalist och verkar idag främst som utbildare och strateg.

Misse Wester, 30/9, ”Fakta och fördomar och risk och kris” (seminariet börjar 1 min 25 s in i filmen)

Att kommunicera kring risk och kris är centralt för krishantering, viket det senaste årets pandemi visat. Men vem som talar, vem som lyssnar och vad det får för konsekvenser är ibland svårt att avgöra. Forskning på området visar att det ibland finns betydande skillnader mellan hur myndigheter tänker kring befolkningens behov, och vad befolkningen själva tycker att de behöver.

https://secure.quickchannel.com/Qc/create/mainshow.asp?id=y5xxh5d

[/expand]

Ojämlikhetens pris 2019-2020: en seminarieserie om hur vår hälsa påverkas av diskriminering

Endast ett av dessa seminarier spelades in, nämligen:

• Barbro Westerholm, ”Psykisk ohälsa bland årsrika människor – ett försummat problem”

[expand title=”Se det seminarium som filmades ur denna serie” swaptitle=”Mindre”]

Barbro Westerholm 19/11 2020, ”Psykisk ohälsa bland årsrika människor – ett försummat problem” (seminariet börjar 35 s in i filmen)

Om isoleringens och besöksförbudets påverkan på psykiska hälsan.
Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och prof. em. Hon avled tyvärr 13/3 2023 men vi har valt att ändå hålla detta seminarium tillgängligt tills vidare.

Psykisk ohälsa är vanlig bland årsrika människor. Varje dag tar en pensionär livet av sig i Sverige. Detta är dels en konsekvens av utbredd åldersdiskriminering. Samtidigt är det få inom psykiatrin som är specialiserade inom detta område och kunskapen inom primärvården och samhället i stort är bristfällig. Barbro Westerholm var en av dem som menade att dessa frågor inte längre får försummas utan bör prioriteras och åtgärdas.

[/expand]

Mångfald? Ja, tack! 2015, 2017, 2018 på Kulturens Hus i Luleå

Under många år arrangerade vi en föreläsningsdag eller -halvdag under namnet Mångfald? Ja, tack! (eller just i början 2007-2008 Diskriminering? Nej, tack!). En del föreläsningar spelades in och finns ännu kvar att ta del av. Se nedan.

Dessa filmer ligger på Sensus studieförbunds Youtube-kanal. De ingick där i ett koncept som hette Angeläget. Där kanske du hittar fler intressanta filmer! Just Angeläget-filmerna har dock alla några år på nacken och är inte alla taggade med Angeläget eller #Angeläget.
Meddela oss gärna om någon av de här filmerna inte längre funkar.

På temat ”Demokratin – vem försvarar den?”, 3/12 2018

• Jan Scherman, ”Jag trodde aldrig att …”
• Anette Petterson Faye, ”Vad krävs av oss för att demokrati och mänskliga rättigheter ska fungera på riktigt?”
• Christina Johnson, ”Vad krävs av oss för att demokrati och mänskliga rättigheter ska fungera på riktigt?”

[expand title=”Se de seminarier som filmades från detta evenemang” swaptitle=”Mindre”]

Jan Scherman, ”Jag trodde aldrig att …”

Att folkvalda politiker skulle uttrycka hat mot andra
Att de som är valda skulle prata nedsättande om sina medmänniskor
Att journalister skulle attackeras av dem som sitter i riksdagen
Att politiska partier skulle bli lika toppstyrda som privata bolag
Att partierna skulle mobba sina egna medlemmar och att det snart inte finns några medlemmar
Att smutskastning skulle bli vardag
Att det skulle finnas forskare som tycker att den allmänna rösträtten ska avskaffas
Att extremister skulle uppträda på våra gator och kräva att demokratin avskaffas

Nej, det trodde jag aldrig. Jag borde kanske ha förstått att ingenting är evigt. Allra minst demokratin. Hur kunde hoten mot demokratin få växa ostört? Vad gör vi nu?

Jan Scherman gjorde nyligen serien ”Länge leve demokratin” för SVT. Har arbetat som journalist sedan 1970-tal på bl a Ekot, Rapport, Aktuellt, TV4 och Aftonbladet Kulturen. Skrivit böcker om MBL, Svenska Arbetsgivareföreningen, media och om att känslor är viktigare än siffror, ”Räkna med känslorna”. Faktiskt en tid också VD på just TV4. Är också ledamot i Svenska Korvakademien.

Anette Petterson Faye, ”Vad krävs av oss för att demokrati och mänskliga rättigheter ska fungera på riktigt?”

Vad menas med demokratiskt ledarskap i kombination med mänskliga rättigheter? Vilka krav ska ställas på ledare inom offentlig förvaltning, civilsamhälle och vilka krav kan medborgare ställa på ledarna? Du får bl a viktig kunskap för att lyckas med ditt demokratiska ledarskap. Och för att ställa krav på dem som borde sträva efter det. Vi ger dig svaret på frågan ”Vilket är skyldighetsbärarens respektive rättighetsbärarens uppdrag? Egentligen.”

Anette Pettersson Faye har med mer än 35 års erfarenhet av demokratiutvecklingsarbete en bred kompetens om hur ett hållbart demokrati- och rättighetsarbete kan integreras i civilsamhället, folkbildningen, myndigheter och kommunal verksamhet. Detta genom samverkan, demokratiskt ledarskap, organisationsutveckling, demokratiska mötesformer, inflytande och delaktighet. Hon arbetar idag i Håbo kommun som enhetschef och är tjänstledig från sitt chefsuppdrag på DemokratiAkademin, där hon verkat i 11 år.

Christina Johnsson, ”Vad krävs av oss för att demokrati och mänskliga rättigheter ska fungera på riktigt?”

Christina Johnsson är forskare i mänskliga rättigheter och har bl a skrivit om vilka krav de mänskliga rättigheterna ställer på statens organisation, ledarskap, bemötande och prioriteringar. Hon har arbetat i internationellt utvecklingsarbete och är för närvarande lektor och prefekt vid Malmö universitet.

[/expand]

På temat ”Mänskliga rättigheter under hot eller utveckling?”, 21/11 2017

• Hanna Gerdes, ”Rättighetskrockar och dilemman”
• Heléne Lööw, ”Kampen om kulturen – mänskliga rättigheter för vem?”
• Thomas Hammarberg, ”Respekteras mänskliga rättigheter i världen och i Sverige?”

[expand title=”Se de seminarier som filmades från detta evenemang” swaptitle=”Mindre”]

Hanna Gerdes, ”Rättighetskrockar och dilemman”

Rätten till utbildning, rätten till hälsa, mötesfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet. Universella mänskliga rättigheter. Men vad gör vi när rättigheter krockar med varandra? Kan en arbetsgivare förbjuda slöja, kräva att en barnmorska ska genomföra aborter eller att man måste bära kortärmat inom vården? Innebär yttrandefriheten en rätt att säga vad som helst?

Hanna Gerdes, människorättsjurist, författare och föreläsare. Hon har skrivit flera böcker och metodmaterial om mänskliga rättigheter och ickediskriminering och driver idag företaget Hanna and Goliath Law & Education. Hanna har arbetat som jurist på Byrån mot Diskriminering och Fonden för mänskliga rättigheter, likabehandlingsstrateg åt Försvarsmakten, sakkunnig på Statsrådsberedningen och hos Diskrimineringsombudsmannen.

Heléne Lööw, ”Kampen om kulturen – mänskliga rättigheter för vem?”

Föreläsningen berör kampen om kulturen, värderingar – för det är ytterst kring dessa som striden står om centrala begrepp som yttrandefrihet , mänskliga rättigheter, hur begrepp laddas med nytt innehåll och vems rättigheter som ges företräde

Heléne Lööw är docent i historia, lektor i extremism och samhällsskydd vid Uppsala universitet och författare.

Thomas Hammarberg, ”Respekteras mänskliga rättigheter i världen och i Sverige?”

Thomas Hammarberg kommer i sin presentation att beröra följande frågor: Fungerar de internationella reglerna om mänskliga rättigheter? Respekteras de av dagens regeringar? Vad är egentligen problemen? Är medierna till hjälp eller tvärtom? Hur går det för de frivilliga organisationerna? Hur är egentligen läget i Sverige – kränks rättigheterna här?

Thomas Hammarberg har arbetat med mänskliga rättigheter i flera decennier bl.a. som generalsekreterare för Rädda Barnen och Palmecentret. Som ordförande och sedan generalsekreterare för Amnesty International mottog han på organisationens vägnar Nobels Fredspris. Han har varit Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och har den senaste tiden varit rådgivare för Förenta Nationerna och EU om reformer för att skydda människors rättigheter. han var också nyligen ordförande i kommissionen mot antiziganism.

[/expand]

På temat ”- Men kan inte nån annan? – Joo, de också!”, 25/11 2015

• Annika Hamrud, ”Hatet – måste vi leva med det nu?”
• Edna Eriksson, ”Hur leder, utvecklar vi och styr arbetet mot diskriminering och för mångfald?

[expand title=”Se de seminarier som filmades från detta evenemang” swaptitle=”Mindre”]

Annika Hamrud, ”Hatet – måste vi leva med det nu?”

Sverige har förändrats på ett sätt som vi kanske inte var beredda på för fem år sedan. Sverigedemokraterna och en stor nätrörelse har växt enormt. Denna rörelse är motståndare till det som konferensen handlar om, dvs mångfald. Rörelsen finns i hela västvärlden, det är en ny typ av ideologi som blandar populism, nationalism och vanlig gammal konservatism, och för ut sitt budskap på ett vulgärt och ofta hatiskt sätt.

Kulturkriget har kommit till Sverige. På ena sidan ett samhälle som vill ge större utrymme för människor att få vara sig själva. På andra sidan en rörelse som vill avskaffa rättigheter och istället blicka bakåt i tiden. Annika Hamrud ger en bild av ett allt mer polariserat samhälle.

Annika Hamrud, journalist och författare, har studerat denna nya ”hat-rörelse” under en längre tid. Senast var hon aktuell när hon skrev om nätskribenten Julia Ceasar i Expressen.

Edna Eriksson, ”Hur leder, utvecklar vi och styr arbetet mot diskriminering och för mångfald?

Edna Eriksson, journalist, debattör och statstjänsteman, visar på utmaningar att leda ett klokt arbete mot diskriminering och för mångfald så det ger konkreta effekter. Exempel på moderna förhållningsätt kring research, medskapande processer, management och styrsystem lyfts från Sverige och andra platser i världen för inspiration och reflektion över vad som kan skapas och göras för att bättre nå de mål vi har med vårt arbete.

Edna Eriksson har arbetat med kultur, identitet, mångfald, mänskliga rättigheter och diskrimineringsfrågor i snart två decennier. Hon har alltid strävat efter att utveckla sin egen kompetens inom likabehandlingsområdet och hur området kan användas som utgångspunkt för exempelvis hållbart ledarskap, kommunikation, rekrytering och innovationsprocesser.

Edna har arbetat med likabehandling från en rad olika utgångspunkter exempelvis i egenskap av journalist, debattör och som tjänsteman på en rad olika departement och myndigheter. Hon arbetar idag på Kulturrådet och som föreläsare samt som idé- och strategiutvecklare för att få in mänskliga rättigheter som starkare utgångspunkt för verksamhetsutveckling inom såväl näringsliv som offentlig sektor.

I sina olika roller har Edna Eriksson genom åren byggt upp en unik kompetens som hon använder sig av i sina föreläsningar och i de mer processinriktade upplägg som Edna gjort i samarbete med oss på Speakers&friends. Edna har en oerhört förmåga att tala så att folk lyssnar och att vara tydlig i svåra frågor. Hennes arbete utgår alltid från en stark mänsklig rättighets förankring som kombineras med omvärldsfaktorer som påverkar hur vi agerar, når de mål sätter upp med vårt arbete och lever våra liv idag.

[/expand]

Att störa homogenitet

”Att störa  homogenitet” var ett projekt som drevs under några år kring 2013. Det kretsade mycket kring kulturarv, historia, normkritik, gemenskap och olikheter. Det resulterade bl a i ett antal konferenser på olika håll i Sverige och i en bok med samma namn. På ett hörn medverkade även vi, såväl i boken som i en av konferenserna.

[expand title=”Läs mer om konferenserna och se den föreläsning som vi bidrog med” swaptitle=”Mindre”]

Bland annat så här har projektet och konferenserna beskrivits:

• Konferensen Att störa homogenitet syftar till att ifrågasätta och störa myten om att svenska är ett enhetligt folk som tänkt och känt likadant i alla tider.
• Vi behöver bli mer medvetna om hur vi kan vara med och skapa gemenskap i just olikheterna, istället för tvärtom, säger Ulrica Wallin, konsulent arkiv, bibliotek och museer på Kultur i Väst.
• Rasism, islamofobi, antisemitism, antiziganism och homofobi får livskraft av föreställningar om ett homogent folk. Idéer om ett förflutet där ett idealiserat svenskt folk tänkt, känt och varit lika. Hur kan vi med historiska perspektiv arbeta för att störa föreställningar om historisk och samtida homogenitet?
• Hur ser den dominerande bilden av Sveriges historia ut idag och vilka perspektiv och berättelser har fått stå utanför den gängse nationella historieskrivningen? Hur skapar vi inkluderande arbetssätt med utgångspunkt i kulturarv och kulturmiljöer?
• Samtalet, platsen och kulturen bör tillhöra alla oavsett livsstil, sexuell läggning, klass, kön, funktionsnedsättning eller ursprung.
• Vi vill störa bilden av det homogena genom samtal och reflektioner som tar utgångspunkt i mångfaldsperspektiv, pluralism och normkritik.

Mer om den konferensserie som den föreläsning vi bidrog med ingick i kan du läsa här.

J-O Madeleine Ågren, ”Uppskatta störningarna”

Under rubriken ”Uppskatta störningarna” höll J-O Madeleine Ågren, Rättighetscentrum den 14/11 2013 på Örebro Länsteater en föreläsning.

[/expand]

[expand title=”Läs mer om boken” swaptitle=”Mindre”]

Så här beskrivs boken, som kom ut 2015, hos Adlibris där den fortfarande är tillgänglig åtminstone som e-bok:

”Varifrån kommer bilden av ett homogent svenskt folk? Hur byggs föreställningarna om det normala? Hur kan berättelserna om samhället vidgas? Vilken roll har kulturinstutitoner för att skapa ett öppnare samhälle där alla får plats?

I antologin Att störa homogenitet diskuterar en unik samling välkända debattörer, forskare, aktörer och professionella inom kultur- och kulturarvssektorn dessa frågor. Från olika utsiktspunkter ifrågasätter de föreställningarna om kulturell renhet och det homogena som samhällsideal och tar ställning för ett samhälle där alla får plats. Ett samhälle där olikheter inte utgör hinder för gemenskap.

Att kulturarv och historia är bland de starkaste politiska verktygen som finns, visas på ett nytt sätt i boken Att störa homogenitet. Boken ger en unik inblick i hur rasism, islamofobi, antisemitism, homofobi, funkofobi och antifeminism, alla hämtar kraft ur idéer om kulturell homogenitet där kulturarv används för att dela upp människor i de som får vara med och de som ställs utanför. Boken ger förslag på hur vi kan uppskatta störningar av föreställd homogenitet och i det skapa gemenskaper, inkludera och överbrygga skillnader. Häri ligger ett stort ansvar men också enorma möjligheter för kulturinstitutioner och andra samhällsaktörer.

Boken Att störa homogenitet ger hopp att vi kan bli fria från homogenitetsbojor och istället finna andra bottnar för gemenskap. Men den visar också det mörker som finns i andra vägar och är därmed en av årets viktigaste böcker”

[/expand]